Målsättning

” Samfundet, som fått sitt namn till minne av den om Norrlands andliga odling högt förtjänte Johan Skytte, riksråd, guvernör och president, har till uppgift att stödja och främja såväl den vetenskapliga forskningen som den andliga odlingen i allmänhet i Norrland genom

•  att utgöra ett stödorgan för i Norrland befintliga och  tillkommande institutioner och organ på den andliga  odlingen område
  
  
•  att i Norrland anordna föredrag och föreläsningar i  vetenskapliga ämnen
  
  
•  att i sin handlingar befordra framstående vetenskapliga  verk till trycket, samt att även annorledes stödja  vetenskaplig forskning, särskilt sådan av norrländsk  intresse”  
  
   (Ur Samfundets stadgar § 1, 1957)

 Historik

I slutet av april 1956 togs initiativet till bildandet av Skytteanska samfundet vid ett möte på Sävargården i Umeå. Man såg behovet av ett samlande organ som med vetenskapen som utgångspunkt skulle främja utbildning och kultur i Norrland, samt verka för forskning om Norrland. Initiativtagare var i första hand redaktören och lokalpolitikern Elon Dufvenberg, landsantikvarie Gunnar Westin och hovrättspresident Mauritz Wijnbladh.

Följande år, i mars 1957, formaliserades bildandet och Samfundets första stadgar antogs. I dessa fastställdes att antalet ledamöter skulle vara fyrtio och att både stödjande och arbetande ledamöter skulle finnas. Korresponderande ledamöter tillkom första senare. Initiativtagarna var medvetna om vikten av att till Samfundet knyta ledande akademiker i landet, främst från Uppsala. Därmed skulle sambandet mellan Norrland och vetenskapssamfundet stärkas.

Detta fick sitt namn efter riksrådet Johan Skytte (1577-1645), mest känd som lärare till den unge Gustav Adolf, men också en förkämpe för bildning och utbildning bl a i Norrland. I samband med en resa till de baltiska staterna 1629 besökte Johan Skytte Umeå och fick då veta att det fanns ett stort behov av en skola i Lappland, framför allt eftersom man oroade sig över det andliga tillståndet hos samerna, vilka inte ville godta den lutherska läran. Skytte framförde detta till kungen och 1631 inrättades på kungligt initiativ den s k Skytteanska skolan i Lycksele. Den omvandlades 1865 till en vanlig folkskola och flyttades då till Tärna, nuvarande Tärnaby.

Ett år efter bildandet hade Skytteanska Samfundet sitt första högtidssammanträde i Umeå i samband med Tandläkarhögskolans invigning. Under det följande året ansökte Skytteanska Samfundet om kungligt beskydd vilket beviljades. Prinsessan Sibylla blev 1964 Samfundets första hedersledamot.

Å r 1967 ansökte Samfundet om kunglig sanktion. Man önskade bli kunglig vetenskapsakademi. Kungen ställde sig positiv. På hösten samma år beviljades sanktionen och den 22 september 1967 fastställde Kungl Maj:t stadgarna.

Eftersom Norrland vid mitten av 1950-talet saknade akademiska institutioner lade det unga samfundet stor vikt vid att arrangera föredrag och föreläsningsserier i vetenskapliga ämnen. Man stödde också tryckningen av vetenskapliga uppsatser och 1961 startade samfundet sin skriftserie, Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar, genom att ge ut den första volymen i serien

(Hänvisning till: Helena Pettersson, Från kulturförening till kunglig vetenskapsakademi. Kungliga Skytteanska Samfundet 1956-1967. En bibliografi. Umeå 1999. Samfundets handlingar no. 49).

Verksamhet    

Samfundets huvudsakliga verksamhet består av utgivning av vetenskapliga böcker och skrifter. Samfundet delar också årligen ut ett antal priser inom olika vetenskapsområden; humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, medicin, teknikvetenskap, skogsvetenskap, musik och konst. Dessutom delar samfundet varje år ut ett kulturpris samt ett stipendium för studier på Island i isländska språket och/eller isländsk kultur.

Samfundet stöder utgivning av framstående vetenskapliga verk, samt stöder också på andra sätt vetenskaplig forskning, särskilt sådan som är av norrländsk intresse. Samfundet anordnar också vetenskapliga seminarier, symposier och föreläsningar.

Under senare år har Samfundet tagit initiativ till ett antal temaområden där både föreläsningar, doktorandkurser och seminarier kunnat ingå. Ett exempel är ELSA- projektet där etiska, legala och sociologiska aspekter av den moderna utvecklingen inom biologin belystes både i en doktorandkurs och i en föreläsningsserie, samt i utgivningen av boken ”Nature improved? Interdisciplinary Essays on Humanity’s Relationship With Nature” (Skytteanska Samfundets handlingar no. 51). Inom temaområdet "Norden och Europa" har boken " Rötter och Rutter", en presentation av föredragen från ett författarseminarium 2001 utgivits i samarbete med institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk (Skytteanska Samfundets handlingar No. 52).

Samfundet började kring 1980 att förbereda en utgåva av Linnés dagbok över Lapplandsresan efter handskriften och med en utförlig kommentar. Arbetet planerades och leddes av Samfundets dåvarande sekreterare Sigurd Fries och dess redaktör Robert Jacobsson. År 1985 erbjöd sig Algot Hellbom, Norrlandsforskare och skicklig handskriftsläsare att företa en ny läsning av den ganska svårtydda handskriften och skriva ut dagbokstexten. Algot Hellbom var 82 år då han påbörjade detta arbete som tog 10 år och som utfördes med stor noggrannhet och skicklighet.

Utgivningen tog lång tid. Först 2003 utgavs Band 1 och 2, dagbokstexten respektive kommentardelen. Band 3 som är en faksimilutgåva av dagbokstesten utgavs 2005.

Det omfångsrika kommentarbandet innehåller framför allt en löpande kommentar med vars hjälp var och en skall kunna tillgodogöra sig texten i dess helhet. Eftersom cirka 1/3 av dagbokstexten är skriven på latin, har ett stort översättningsarbete krävts. Detta har utförts av Ingegerd Fries, som tillsammans med Bengt Jonsell dessutom gått igenom de växter som Linné nämner och identifierat dem efter nutida nomenklatur. De djur som nämns har på samma sätt behandlats av Bo Fernholm. De många uppgifterna om människornas, särskilt samernas liv som Linné meddelar har kommenterats av Phebe Fjällström. Linné har antecknat drygt 200 samiska ord, särskilt växt- och djurnamn vilka har behandlats av Tryggve Sköld. En sammanfattning av Linnés uppgifter om färdväg, färdsätt och omkostnader har gjorts av Ingvar Berg. Kommentarbandet avslutas med bl.a. Linnés reserapport till Vetenskapssocieteten samt en förteckning över växterna i hans Lapplandsherbarium.

Sedan några år pågår verksamheten inom området Kunskapsarena Norrland under 50 år. Utvecklingen inom åtta kunskapsområden kommer att belysas i en rad artiklar som successivt publiceras på Samfundets webbplats med början våren 2007. Ambitionen är att texterna som ger en bild av kunskapsutvecklingen i och om Norrland de senaste 50 åren så småningom skall utges i Samfundets skriftserie.

Inför jubileumsåret arbetar styrelsen med att mer precist definiera sitt framtida arbete och med att utforma ett dokument som sammanfattar Samfundets framtidsstrategier. Utgångspunkten är de visioner som preses formulerat i ledamotsbrevet hösten 2005, vilka mottagits positivt vid ett ledamotsmöte.

Samfundet skall enligt dessa visioner bl.a. verka för att

• skapa ökad norrländsk legitimitet för Samfundet
• göra Samfundet till en fri mötesplats för akademi och omgivande samhälle
• skapa förutsättningar för Samfundet att bli remissinstans
• avsevärt utvidga samarbetet med andra nationella och nordiska akademier, samt
• attrahera donationsmedel